Theory of mind är att kunna tillskriva andra människor mentala tillstånd som förklarar deras beteenden. Dessa mentala tillstånd kan röra sig om uppfattningar, intentioner eller känslor.    Theory of Mind Scale är en bedömningsskala utformad av Wellman och Liu (2004), som undersöker olika nivåer av theory of mind. Theory of Mind Scale är uppbyggd i skalsteg med stigande svårighetsgrad. Syftet med föreliggande studie var att översätta Theory of Mind Scale från engelska till svenska samt validera bedömningsskalan för barn mellan 3 och 4 år. Studien syftade även till att se om det fanns ett samband mellan dessa barns förmåga till theory of mind, impressiva grammatiska förmåga och impressiva ordförråd.      Valideringen i föreliggande studie visade att skalstegen i den amerikanska originalversionen av Theory of Mind Scale var applicerbara på barnen i föreliggande studie, med undantag för den sista uppgiften.

In a school for children from 6-9 years in a small town in the southeast of Sweden, is areading activity program in progress since 8 years. The original purpose of this program wasto enhance the student?s reading interest. All of the students read at least one book a week andthen they review the book in front of the class.The purpose of the present study was to examine vocabulary, word retrieving, narrative skillsand grammatical abilities in children in this school. The objectives were to investigate if thechosen language abilities in these children were different compared to normative data andearlier studies in children at comparable ages.

Föräldraskattningsformuläret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) är en modifierad form av MacArthur-Bates Communicative Development Inventorys tredje form (CDI-III), och har tagits fram som ett forskningsinstrument för undersökning av språkförmågan hos barn i åldersgruppen 2;6-4;0 år.Det är av stor betydelse att barn i riskzonen för att utveckla en språkstörning upptäcks i tid för att språket ska kunna stimuleras under gynnsamma utvecklingsfaser. Kliniskt verksamma personer har givit uttryck för ett behov av ett material som kan ge en överblick av ett barns språkförmåga inför vidare språkutredning. Behovet av ett sådant material bidrog till att validiteten hos SCDI-III behövde undersökas, vilket utgjorde grunden för föreliggande studie. Syftet var att validera det redan normerade föräldraskattningsformuläret SCDI-III med etablerade språktest för att undersöka om det kan användas för att identifiera barn som ligger i riskzonen för språkstörning.Fyrtioen barn (21 flickor och 20 pojkar) i åldersgruppen 3;0-3;11 med svenska som modersmål, och 41 vårdnadshavare deltog i studien. Barnens grammatiska förmågor undersöktes med valideringsinstrumenten SIT (Språkligt Impressivt Test) och Gramba (Grammatiktest för barn) och deras lexikala förmågor undersöktes med BNT (Boston Naming Test) och PPVT-III (Peabody Picture Vocabulary Test).

Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis två av de sinnen, nämligen synen och hörseln, som andra redan från födseln använder för att etablera samspel. Detta faktum påverkar och medför svårigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom området tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som är av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundläggande förutsättningar för samspelsutvecklingen där röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprätthålla samspelet och på så sätt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta är ett okänt begrepp har det varit av största vikt att både förklara ochförtydliga begreppet både via definition och men också vad dövblindheten som funktionsnedsättninginnebär vilket beskrivits i både bakgrunden och i litteraturgenomgången. Litteraturgenomgången ger ocksåen allmän och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gäller lärande, samspel ochkommunikation.